Vi har alla ett behov av att bli sedda, vara uppskattade, känna tillhörighet och må bra i största allmänhet, och allt det hamnar i riskzonen när vi ställs inför det obehag som ett svårt samtal kan innebära. Svåra samtal kan vara att möta någon annans oro eller att behöva ta sig an något som skulle kunna kallas ”korrigerande feedback”. Att behöva säga något som kan uppfattas som kritik, som en tillrättavisning eller behöva komma med ett budskap som kan skapa oro och rädsla. 

En grundläggande faktor i frågan är förstås vad vi själva upplever som svårt. 

Hur vi förhåller oss tanke- och känslomässigt till det som ska sägas och den vi ska prata med spelar en avgörande roll för vår upplevda grad av svårighet. Om och när vi har vår empati nedskruvad på sparlåga, så ligger det också nära till hands att vi inte lägger så mycket vikt vid hur den vi samtalar med kommer att uppfatta budskapet. Fokus ligger då mest på att leverera ett budskap. Punkt. Och det kan verkligen bli en obehaglig upplevelse för båda parter i samtalet.

Idag, kanske mer än någonsin, behöver vi ha kunskap om hur vi kan skruva upp och använda vår empati. Att öva upp förmågan att hantera både våra egna och andras känslor. Det är helt avgörande för att kunna lägga fokus på att skapa ett gott och empatiskt samtal. Så nyckeln är att förstå hur vi kan göra om det svåra samtalet till ett empatiskt, tryggt och gärna meningsfullt samtal, fast innehållet kan upplevas som svårt. 

Men hur gör man? Vi hittar några av svaren i forskning kring vad psykologisk trygghet är och hur man skapar högpresterande team. Det man synliggjort där, kan direkt översättas på det goda och tryggasamtalet.

• Börja med att definiera din känsla kring vad du tycker känns svårt. Skriv gärna ner ett par punkter kring hur det känns och vad du konkret har för tankar. Tankar är ofta just precis bara tankar, och inte den sanning som vi själva väljer att se. Till exempel: jag känner mig orolig för att han eller hon ska bli ledsen. Eller arg.

• Reflektera kring hur du kan beskriva din egen känsla och upplevelse kring det du vill ta upp i samtalet.

• Det du nu gör kallas för mentalisering – förmågan att försöka se dig själv utifrån och andra inifrån. Det handlar om att nyfiket rikta blicken mot dig själv och samtidigt vara uppmärksam på hur du påverkar och påverkas av andra. Och den här förmågan påverkas av känslor, därav behovet av medvetenhet om den egna emotionella intelligensen.

Ibland, eller ganska ofta, handlar svåra samtal bara om att lyssna, inte att komma med svar. Bekräfta gärna den andra, t.ex. genom att säga: ”Jag förstår att det känns svårt, eller utmanande.” Fråga gärna vad du kan bidra med eller hjälpa till med. Ofta är det bästa att bara lyssna och ställa följdfrågor. 

Om samtalet mer handlar om en förändring, ett problem eller om något som behöver åtgärdas, så rekommenderar vi dig att titta på följande klokskap från Brené Brown. Brené, är amerikansk socionom och doktor i socialt arbete, professor vid University of Houston Graduate College of Social Work. Hon har i många år forskat kring sårbarhet, ledarskap och mod. 

Brené’s empatiska sätt att se på feedback kanske kan vara till hjälp i ditt nästa samtal som hellre vill vara gott än svårt. 

Jag vet att jag är redo för att ge dig feedback:

• När jag är villig att sitta bredvid dig i stället för mittemot dig.
• När jag är villig att lägga problemet framför oss i stället för emellan oss.
• När jag är villig att lyssna, ställa frågor och när jag är redo att acceptera att vi kanske ser olika på problemet.
• När jag är villig att ge dig uppskattning för det du gör bra, inte bara prata om det som du inte gjort bra.
• När jag vet om dina styrkor och vet hur du kan nyttja dem när utmaningar dyker upp.
• När jag kan hålla dig ansvarig utan att lägga skuld eller skylla på dig.
• När jag inser min del i problemet.
• När jag är villig att genuint tacka dig för dina insatser, inte bara se dina misstag.
• När jag ser och är villig att prata om hur lösningen på problemet även leder till din utveckling och nya möjligheter.
• När jag själv kan visa den sårbarhet och öppenhet som jag vill se hos dig.

Slutligen – om vi vill förändra en tankevana och ett vanebeteende, som hur vi lägger upp ett samtal till exempel, så kan vi behöva träna och öva in ett nytt beteende. Så fundera gärna på hur det kan gå till för dig i vardagen.

Ett sätt att börja, är att delta i vår nya endagskurs ”Från svåra samtal till trygga samtal.” Läs mer om denna och våra andra kurser i nyhetsbrevet eller på vår hemsida.